Den jävla hjärnan, det är makabert hur den fungerar. Fick en släng av ångest för en halvtimme sedan och började givetvis tänka på alla filmsekvenser som gjort ont i mig, alla dödsångestpanikskräckfilmer jag sett av outgrundliga anledningar, alla tortyrmardrömmar jag haft. Hjärnan funkar så. ”Jaha”, säger hjärnan. ”Mår du dåligt i huvudet? Men kolla här då!” Och sen sitter jag där. Och tänker på allt vidrigt som ens går att föreställa sig.
Så jag neutraliserade med det här. Röda pandor. Kattbjörnar. M:s favoritdjur över alla andra. Och kanske mitt också.
Håll till godo.